07:00

Jag önskar jag nån gång kunde skriva ett inlägg med enbart positiva saker, men idag går det inte.

Idag är det en vecka sen operationen. Jag sover bra om nätterna och den värsta tinnitusen är borta, men jag har ont. Fruktansvärt ont. Huvudet är som en odesarmerad bomb som triggas när jag böjer mig framåt eller växlar position från stående/sittande. Stod framåtböjd när jag bytte kläder på sonen förut och jag trodde jag skulle gå åt.

Det känns som att det sitter en stor sten innanför huden på vänsterörat, och denna sten går inte att ta bort. Jag försöker fokusera på saker, men orken tryter. Ibland vill jag bara lägga mig och grina på golvet, men det hjälper inte nånting mot nånting. Istället är det bara att bita ihop och överleva den här skiten.

Jag sover som sagt bra på nätterna, men jag är ändå kroniskt trött. Trött och orkeslös. Trött och grinig. Trött och full av smärta.

Vore värsta bra om den här jävla skiten kunde få ett slut nångång.

 

19:30

Efter att jag skrev inlägget imorse stenslocknade jag och sov fyra timmar. Och då hade jag en timma tidigare precis vaknat efter nattens sömn. Tröttheten är helt sinnessjuk.

Tinnitusen är dessutom nu tillbaka på den nivå som den var efter operationen. Hurra, eller nåt.

Jag och frun hade förresten en deal inför min operation. När jag opererats skulle jag bara ta det lugnt och spela Fallout 4 hela dagarna, för att behålla stressen i schack. Dessvärre har jag varken datorkraft eller en spelkonsoll som orkar med detta spel så jag köpte det aldrig. Istället fastnade jag för det gamla strategispelet Ufo – Enemy Unknown av Microprose. Det är väl sisådär 20 år gammalt, men det håller fortfarande.

Jag har inte behövt ta vare sig ipren eller alvedon på någon dag eller två, men ikväll blev huvudvärken så överjävlig att jag fick ge vika och ta en full dos av båda, samtidigt. En halvtimma senare blev jag en hyfsat fungerande människa igen.

Återstår att se hur det blir imorgon, om allt går käpprätt åt helvete eller om det går åt rätt håll igen.