08:30

Nu är den mardrömsliknande tinnitusen så gott som borta; den är tillbaka på nivån jag hade innan operationen och det här är inget annat än en jordskredsseger. Dagarna går nu att överleva.

Däremot är jag på snudd till kroniskt trött, vilket är lite jobbigt. Igår skulle jag vila “typ en kvart” i soffan. Det slutade med att jag slocknade totalt i tre timmar. Extremt välbehövligt. Jag har även huvudvärk nästan hela tiden, så det blir ipren och alvedon ett tag till.

Idag vågade jag duscha. Det blev aldrig gjort igår, because reasons, men det gick bra. Det krävdes rejäl försiktighet med hårborsten efteråt. Dels för att jag inte vet hur känsligt området är, och dels vill jag inte riva upp vare sig tejp eller stygn. Det gick bra, och nu känner jag mig som en ny människa igen.

Jag gick ut till verkstan för att jobba lite. Trekvart var allt jag orkade med innan huvudet sade stopp, och denna gång lyssnade jag på kroppens signaler. Jag ska inte överanstränga mig, men samtidigt måste jag testa vad jag klarar av. Jag är inte gjord för att sitta still hela tiden, men jag är heller inte dum i huvudet som ignorerar vad kropp och knopp säger.

Det mönster som finns under dagarna är att jag är trött på morgonen (även om jag sovit bra), har huvudvärk, blir okej under dagen, och får grav huvudvärk / trötthet på kvällen. Det är bra att det är samma mönster, för då får jag möjlighet att förutse saker. Som att äta ipren en halvtimma innan beräknad huvudvärk slår till, etc.

Nu har jag skrivit i 10 minuter och håller på att somna, så jag sätter punkt här.

 

12:30

Äter lunch med sällskap av en mördande huvudvärk. Svårtuggad mat är inget för mig, vet jag nu. Varje tugga av en lite förr torr kycklingfilé är som ett släggslag mot huvudet.

Dålig idé. Riktigt dålig idé.

Nu blir det viloläge.

 

20:00

Jag har varit hängig och orkeslös hela dan idag. Med undantag för ett 30-minutersprojekt i verkstan har jag inte orkat lyfta ett finger.

Av okänd anledning känns det dessutom helt domnat i munnen. Tungan känns som om jag varit hos tandläkaren och bedövningen håller på att släppa. Frun sa “Det stod i papprena du fick från Sahlgrenska att det är vanligt förekommande att det blir konstigt med smaken”. Den biten hade jag missat helt, men det var skönt att det fanns en vettig förklaring till det iallafall, för det känns helmysko i munnen.

Råkade tryckutjämna öronen vid middagen förut och AJSÅINIHELVETE vad ont det gjorde i vänster öra. Smärtan fick mig att fundera på vad som händer om jag åker på en öroninflammation. Det får jag ta upp med läkaren nästa gång.